HJÄLP MIG.
förlåt för den ytterst dåliga uppdaternigen.
Men nu ere panik, jag måste ha hjälp. Jag har samlat mod nu men inte tillräckligt. Kom iaf överäns med min "kontaktperson" på psykriatin att jag ska berätta för en tjej i klassen (som jag litar på) att jag är sjuk så hon kan vara mitt stöd under skoltiden. (det är då allt brukar gå utför). Problemet är att jag vet inte hur jag ska säga det.
Allt känns som lögn när jag berättat det för in bästa vän osv å nu måste jag känna samma konstiga känsla igen, och det vill jag inte. Jag måste ta mig i kragen och berätta i alla fall. Men hur?
Någon med erfarenhet tack.
Har du haft en kompis med ätstörningar som berättat det för dig? Hur reagerade du i så fall?
Har du haft eller har du ätstörningar och berättat det för någon? Hur när och vad sade du?
Snälla, någon.
Men nu ere panik, jag måste ha hjälp. Jag har samlat mod nu men inte tillräckligt. Kom iaf överäns med min "kontaktperson" på psykriatin att jag ska berätta för en tjej i klassen (som jag litar på) att jag är sjuk så hon kan vara mitt stöd under skoltiden. (det är då allt brukar gå utför). Problemet är att jag vet inte hur jag ska säga det.
Allt känns som lögn när jag berättat det för in bästa vän osv å nu måste jag känna samma konstiga känsla igen, och det vill jag inte. Jag måste ta mig i kragen och berätta i alla fall. Men hur?
Någon med erfarenhet tack.
Har du haft en kompis med ätstörningar som berättat det för dig? Hur reagerade du i så fall?
Har du haft eller har du ätstörningar och berättat det för någon? Hur när och vad sade du?
Snälla, någon.
Kommentarer
Postat av: Ellie
Jag hade en kompis med ätstörningar. Men jag var lite självisk för att vi kunde inte göra saker som jag ville (dansa på discon/nattklubb, träningsdansa) för att då tränas kroppen och hon fick inte träna. Men självisk som jag var blev jag mer och mer irriterad på det och vi blev ovänner.
Men när jag först fick reda på det så stöttade jag henne. Men alla är olika.
Trackback
